Idag glömde jag mina promenadskor hemma:( Och att powerwalka med högklackade stövlar är ingen höjdare.

Så idag gick jag bara en kort runda på lunchen och sedan kördfe jag anskälningar på mig själv.

Jag fokuserar på en fast postion och på ett bra avstånd. Det är inte helt lätt, jag vill att Izzie på kommandot "backa" ska hitta sin position, lägga sig ner och skälla an.

Det är tre saker på en gång och det är sååååå svårt för en tossig mallinöthjärna *ha ha ha*

Men det är bara att vänta ut och tajma när allt blir rätt och då får hon bollen, det går bättre och bättre:)

Hon fattar snabt om jag tajmar det rätt....så när vi kom hem så blev det en långpromenad i blåsten...och sedan inget mer....Jag är lite trött , det tar på krafterna att gå upp vid 4 tiden .

**************************************************
******************************************

Och så till något annat, "Fråga Olle-dokumentären" som går efter Greys Anatomi har varit ganska fascinerande...för att tag sedan var det ett "onanimaraton" i Danmark... ja jösses...ikväll handlade det om folk som vill göra det på offentliga platser och gärna VILL ha publik....hmm....det finns en väldans massa märkliga saker i vår herres hage....

Det kommer förhoppningsvis födas en spännande kombination HH-valpar i vinter.

Havrevingens Qaala är parad!

Läs mer här http://brindle.cybersite.se/startsida.html

Pappa blir en urtrevlig hane som heter Arko van de Wolfsklauw, Arko har jag sett i träning och har även träffat hans syster, supertrevliga, sociala och en härlig kamplust.

Arko kan  kanske tyckas ung, men nu är rasen liten och man kan inte alltid vänta tills hundarna är meriterade fullt ut.

Arko är ändå MH beskriven, Upplyttad till lägre klass spår och ett första pris i lydnadsklass I

Han tränas och visar lovande anlag för Svenskskyddet. Och har man lite öga för mentalitet och avel så ser man att det är en bra hund.

Det ska bli jättekul att se vad dessa valpar blir. Kan varmt rekommendera en HH från den kullen!

Jag snodde helt fräckt en bild från Towas hemsida ...gå in och kolla in bilder på Arko från skyddslägret i Norrköping

*skrattar gott*

Glöm inte bort Saras blogg om Tornadon, virvelvinden, mallegatorn, symaskinskäften, hetset, tokfian och gullungen Nike

http://www.arbetshund.se/blogg.php

Det är tufft när klockan ringer 04.00 på morgonen...jag snoozar visserligen till typ 15-20 över och så blir det en något kortare prommis än normalt med jyckarna....

Det är vinterställ och pannlampa på när man ska traska omkring i de skånska urskogarna...dock är det skönt att sluta jobba redan vid 14.30

Jag har så dåligt tålamod när det gäller att vänta på spårens liggtid, igår gick jag en promenad på 25-30 min med Izzie medans spåret låg till sig. Men sen orkar jag inte vänta längre...jag hade liksom inget annat heller jag kunde göra någon timme...

Hade jag haft min ljudbok med mig så kan man fördriva tiden lite bättre medan man väntar.

Som jag lite kort skrev igårkväll så gick spåret riktigt bra, släppte på lite snett och hon tog upp det fint, men det tar en liten bit innan hon fäster ordentligt. Blir lite snurrande, ringande och hon kollar av...

Hon har fortfarande väldigt bråttom....men jag jobbar med linhanteringen och saktar ner henne.

Stridsvagnshindren är ju betydligt mycket större och längre än vad jag mindes...de sträcker sig säkert 1 km igenom landskapet i "rektanglar" med öppningar för lite vägar o så...De är inte så breda som sagt 20-25 meter kanske? Eller kanske bara 15-20?

Nåväl, igår så vinklade jag även INOM rektangeln, det fanns nämligen lite buskar att ta riktmärke på ..så sträckorna blev som längst 10-15 meter och somliga bara 3-5 meter...(fortsatt vinkelträning)

Hon gör det riktigt BRA! Om bara matte kunde memorera spåret korrekt och inte försöka gå åt ett håll när hunden skriker med hela kroppen "jag VET att det går HÄR!!!!" *suck* Som tur är så lät jag henne bestämma och då slog det mig att "Javisstja, jag gick ju på den vänstra sidan om den busken"

Nästa gång det blir en massa vinklar åt alla håll och kanter så ska jag minsann rita upp det , göra en karta så jag inte försöker styra Izzie åt fel håll....

Ja, hon ska ju inte styras alls, men jag "styr" mycket ändå..dvs jag styr tempo, stannar när hon slarvar, stannar om hon lämnar kärnan för mycket och släpper bara fram henne när hon är där jag gått (framförallt när jag vet EXAKT var jag gått)

Jag hade lagt en hårsnodd i spåret och en liten bit brandslang 5 x 5 cm de tog hon klockrent, hon var c.a en meter från "kärnan" i vinden(dofttunneln) men slog direkt in och högg föremålen...

Ja *suck* hugger föremålen..hade det varit spårpinnar hade de varit flisade i stycken....

Jag brottas lite med mig själv, ska jag köra in passiva markeringar eller bara fortsätta när hon apporterar föremålen så glatt och "frivilligt", i båda fallen kommer ett visst mått av "tvång" att infinna sig...i det ena fallet ska hon lägga band på sig och lägga sig ner trots att hela hunden vibrerar av "föremålslusta" i det andra fallet måste en viss del "tvång" in ..dvs HÅLL LFAST-INTE tugga...Bägge delarna skall givetvis läras in UTANFÖR spåret...

Jag har ju nytta av "hållafast" övningarna i apporteringen sedan, nåja, jag behöver inte bestämma mig ännu, och det gör inget att vi skojjar med grejjerna så länge...

Läggandet och ställandet under "hopp & lek" fungerade bra igår, hon blir uppmärksam och ibland blir det fel när hon slänger sig ner när jag säger "stanna" men då uteblir bollen och så anstränger hon sig lite extra nästa gång...

Jag körde även lite uppletande igår under lunchen , på ett öppet fält  mellan radhusen vallade jag en korridor på 30 meter och fem meter bred (det var vad jag fick plats med) Izzie sitter kvar och jag går ut och lägger föremålet...givetvis blir det ENORMT mycket spring i benen när hon får en sådan synretning, men hon letar till sist med näsan och bollen ligger inte synlig...så alternerar jag emd att lägga bollen nära och längre ut, skickade 4 ggr och sista gången hade tempot lugnats och hon började förstå att bollen kan ligga varsomhelst...men detta ska jag nog köra i skog  lite grand först, öppet fält lockar till extra mycket spring...

**************************************************
**************************************************
*****************************

Det känns just nu som om det som händer hemma är så stort och så jobbigt så att man vill inte skriva om det här...Men det är struligt med Tadaaaa! INTE Maja, men Rasmus....och jag brottas med ekonomiska frågor...

Jag har iallafal varit hos doktorn och fått nya "pucko piller" som en god vän skämtsamt kallar dom...jag vill INTE gå i väggen igen eller bli sjukskriven, så nu förekommer jag ...känner liksom igen symtomen..

Man blir apatisk och vill/orkar  ingenting, förra veckan låg jag i sängen hela veckan och ville/orkade  inte göra något! Inget är roligt, man slutar ringa kompisar och familj och man isolerar sig...blir folkskygg och känner sig värdelös, oduglig, och så kan vi ju INTE ha det...

**************************************************
**************************************************
********************

Men man kan inte skriva om precis ALLT även om jag är väldigt öppenhjärtlig för det mesta...

Så jag funderar, blir bloggen intressant att läsa om jag bara skriver träningsrapporter?

Om man slutar skriva personligt?

Jag har ju inte "tyckt till" på länge heller...det minskar kanske också läsvärdet?

Ska man BRY sig om vem som läser eller ej?

Ja självklart! Varför skriva "dagbok" offentligt om man inte brydde sig om läsare....

Jag gör en omröstning!

**************************************************
**************************************************
***********************