EN förtvivlad Veterinär ringde...kan ni komma och ta ut honom ur buren..*he he he*

Humör har min lille gosse:) Vi fick vackert köra in och ta ut honom ur buren så de kunde operera honom, det gick riktigt bra! De tömde honom på nestan EN deciliter! Han hade aldrig sett en sådan stor böld på en hund...

Han får nog komma hem imorgon:)

Och ännu en dag utan att ha fuskat:)

Jag håller alla tummar som går och har dig  i mina tankar....vi finns här för dig!

Jag har precis kommit hem från djursjukhuset utan hund…..Idag hade Jäger så himla ont och jag upptäckte en stor svullnad på låret och jag kända knappt hans knä.Så jag bestämde mig för att åka in akut igen.

 Han var totalt vansinning i väntrummet, ingen fick komma i närheten vare sig tvåbenta eller fyrbenta, usch vad ont han måste ha haft!

Nåväl, in och  på med munkorg och en genomklämning…ny vet givetvis men han hade studerat plåtarna sedan i onsdags…och nu  verkade Jäger ha en rejäl muskelbristning som förmodligen legat och blött sedan den där fredagen när jag misstänkte att jag övermotionerat honom….

Så han fick en lugnande spruta och de skulle försöka sticka i svullnaden för att se om det fanns blod ….döm om vår förvåning när det kommer ut VAR och gas….det var en BÖLD! Bölden sitter ner mellan två muskler i låret…och när vi vände på benet och tittade på insidan så hittade vi ett liiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiitet sår som var läkt med en liiiiiiiiiiiiiiiiiiten sårskorpa….

Så Jäger har haft ett litet sticksår, det har läkt ihop på utsidan men skapat en infektion på insidan, vilken sorts ”kocker” det är kunde man inte avgöra utan man får ta en bakterieodling…

Men vad hände med höfterna, hältan sedan några veckor tillbaka  och Panestoiten då??

Jo han kan mycket väl ha en panosteit OCKSÅ, det är långt ifrån alla som syns på röntgen….

Höfterna då??

Ja det var alldeles för tidigt att säga, och den ena höften såg inte så bra ut , det kommer aldrig bli ett A men däremot kan man inte säga vart det slutar när han blir ett år.Det finns inga pålagringar och veterinären sa att det finns ingen som kommer att döma ut honom pga. höfterna innan han är året, och om man håller honom musklad och i fin kondition så vem säger att det inte kan bli ett B/C… 

Jahaaaa lång i ansiktet samtidigt som man blev glad!

Jäger fick stanna kvar för att lägga drän , jag får hämta honom i morgon…när konvalecensen är över skall det proppas i en massa glucosamin , det skall simmas och jäklar vad vi skall göra vårt bästa för att höfterna skall blir så bra som möjligt! Har vi tur blir det kanske  ”bara” C, och det finns många hundar som kan tävlas och leva gott med C-höfter… 

Så en saga som åtminstone förhoppningsvis slutar lyckligt!

 Jäger lever nog ett ganska normalt liv hemma hos oss, jag har börjat motionera honom lite försiktigt, men trodde jag hade tagit i  för mycket i Fredags, men så var ju inte fallet Nu är jag väl liiiite fundersam eftersom han varit lite halt i bak…så jag skall resonera mer med vetten när jag hämtar honom…. 

En fredagskväll framför dumburken UTAN att så mycket som stoppa någonting i munnen!! Jag drack faktiskt lite fun-light svartvinbär för att få en annan smak i munnen,men det kommer också att bli undantagsvis.....

Aspartamet är nämligen riktigt illa för hälsan och det ger faktiskt hungerkänslor...Men ibland måste man få festa loss med en cola Light eller nåt annat *he he*

Idag står vågen på 96,3 så det är några gram ner, men jag har ju tagit mina två kg denna veckan så nu kommer det nog inte synas så mycket på någon dag eller två.

Detta börjar med och mer bli en viktblogg, men det blir mer hunderi så småningom, det närmar sig ju Gunnels löp....Jag håller på att titta på ny hund efter Jäger, jag räknar faktiskt inte med att han finns kvar efter måndag, gör han det så är det ju bara positivt!

Denna gången kommer jag nog faktiskt att välja Malle, jag har två kombinationer som jag är superintresserad av och som passar in i mitt tänk om uppbyggnad av avelsprogram.

Jag hittar just nu ingen HH som kan ersätta vare sig Jäger eller Aagje
Jag kommer att motionera för att RHH kommer att tillåta inmönstring av HH även i Sverige så att vi får in nytt blod, vi i Sverige skulle kunna göra mycket gott för rasen med tanke på våra mentaltester och prov.

Vi skulle kunna titta på strävhår & långhår också och titta på ev korsparning med Belgaren för att få till fler , både Laekenois & Strävhår är "utrotningshotade" nästan. Om man i Sverige kunde öppna stamböckerna och skapa ett annexregister och få fart på aveln igen hade vi gett rasen en stor skjuts framåt.

Tyvärr trorjag att jag är den ende som tänker i dessa banor....

Utställningsfolk skriker i högan sky...och somliga är rädda för konkurrens och att "vem som helst" ska kunna hämta in hundar och börja avla.

Dessutom kommer det att födas en hel del gula hundar i kullarna och gult är inte tillåtet. Aagjes dotter fick FYRA gula med Boris...

Somliga uppfödare avlivar de gula och somliga säljer dom för en billigare peng, de kan ju aldrig bli brukschampions eftersom de inte kan få en tvåa på utställning.

Jag tror inte att så många fler skulle börja hämta in hundar och börja avla bara för att man kunde mönstra in, och om så vore fallet, vad bra! Då får vi fler hundar att bedöma ....för givetvis måste det ju sättas upp ett regelverk runt en inmönstring, gärna också DNA prov.

För övrigt i privatlivet är det vapenvila gällande barnen, om vi inte pratar om det så finns det inte, jag hoppas att boken jag köpte skall göra lite nytta och öppna upp för nya samtal.

Linus städade toaletten igår *gulle dig* Han skulle ha lite killar & tjejjer hos sig så det var kanske lite självbevarelsedrift för att inte kompisarna skulle tycka att det var blääääk:)

Maja skall på rättegång på tisdag, hon blev vittne till en misshandel i Lund i somras så hon är kallad som vittne.

Rasmus skall ringa narkotikarådgivningen och få tid för samtal, det kommer att bli nyttigt för honom....

Och jag skall gå en långpromenad idag och lyssna på min motivationsskiva, fokusera på min målbild...och försöka njuta av dagen!

Jag älskar Lets Dance, jag har alltid närt en liten dröm att få gå en danskurs och lära mig sällskapsdans, jag har dock aldrig lyckats träffa en karl som gillar att dansa..jo Barnens pappa gillade faktiskt att dansa och han buggade som en gud, men att gå danskurs...njaaeee....

Men iallafall...jag är hungrig och familjen har ätit Taccos....jag är sååå sugen...nu börjar smådjävlarna leva om bakom öronen, det gör inget med en liten smakbit.......nu får jag INTE lyssna utan tänk på målbilden,tänk hur liten tid detta är i förhållande till resten av ditt sunda friska smala snygga liv!

Att skriva i bloggen hjälper mig av med värsta suget och får mig fokuserad på annat.

Ja det är väldigt synd om Jäger, jag sitter och funderar på varför inte smärtan går över...varför han är lika dålig idag som han var i början på veckan...men två veterinärer har ju tittat på plåtarna och bara gett smärtlindring...jag funderar ändå på om något "hakat" upp sig, gått ur led eller liknande...för han har väldigt ont...jag lider så med honom...ikväll fick han en extra RImadyl och i morgon skall Camilla hjälpa mig med  att laserbehandla honom.

Läs mer om hennes behandlingar här

Lille gubben, han ligger hos mig i soffan, jag får hjälpa honom upp...så blir han för varm och måste ner igen ,och när han ska lägga sig på golvet kan man nästan börja gråta...det är sååå besvärligt för honom:((((

Hoppas det blir måndag fort....

Den här boken har jag köpt till sambon, jag har redan lyssnat på de två första kaptlen och jag tror att det hade blivit en ahaaa upplevelse för honom att höra på Hans Arvidsson...Jag hoppas innerligt att han är man nog att lyssna på andra erfarna tonårspappor och deras upplevelser utan förutfattade meningar, att han är ödmjuk nog att inse att han inte har svar på allt, fast han snart är 50!

Beskrivning:   Håller din dotter på att bli vuxen?
Smäller hon i dörrar, ägnar sig åt evighetslånga telefonsamtal eller låser in sig i timtal i badrummet? Vilka är egentligen de där nya kompisarna? Och sover hon verkligen över hos sin kompis eller är det bara som hon säger ...?
Tusen frågor snurrar i ditt huvud, men vågar du fråga? Och vågar du egentligen höra svaren?

Här är handboken som ger dig all hjälp du behöver för att lära dig nå fram till din dotter i den svåraste perioden i livet - tonåren. Våra barn behöver oss, och vi måste ta vårt ansvar och finnas där för dem oavsett om vi bara får eftertryckliga suckar och ett och annat "typiskt", "idiot" eller "gubbjävel" till svar. Detta kräver en viss mognad och självinsikt hos oss pappor, och att vi förmår förmedla självkänsla och självförtroende till våra döttrar.

Hans Arvidsson är förälder, friluftsmänniska, företagskonsult.
När hans 15-åriga dotter bestämde sig för att flytta hem till honom på heltid uppstod efter någon tid ett riktigt gräl som snart reddes ut... men dottern lämnade köksbordet med orden: "Även om vi inte förstod varann så bra den här gången så ska du veta att vi har den bästa kommunikationen mellan pappa och dotter som jag känner till."
Om vi är bäst, hur illa är det då inte med de andra ...? tänkte han och skrev den här boken.

Som jag skrivit vid tillfälle förut så är det Kombinationen Personlig tränare, pulver, mental träning samt att man inte slutar när man gått ner 20 kg de första veckorna som gör att jag har valt denna metoden

På Itrim kan man välja på tre st alternativ

Då följer man deras speciella rekommendationer  ang mat och motionerar.
Det är en ganske enkel filosofi, som baserar sig på att inte äta mer än vad man gör av med helt enkelt, inga speciella dieter, utan Itrims kostråd, och att  man skall vara försiktig givetvis med socker och snabba kolhydrater och FÖR mycket fett...

2.Varierat, passar den som vill gå ner 8-12kg( i snitt 10-12 kg/år)

Man byter ut två mål mot måltisdersättningar samtidigt som man jobbar med kostförändring, och motion

10 veckor på pulver för att snabbt tappa i vikt, sedan en upptrappning under två veckor och sedan fortsätter man med någon av de två översta alternativen om man vill gå ner mer i vikt..när man nått sin målvikt fortsätter man på Viktstabilitetsfasen. man är i deras händer i TVÅ år:)

Man förlorar en del muskelmassa ja, 25-40% men det är också muskler som använts för att bära upp kroppen, när man är lättare är behovet av muskler mindre samt att man tränar under tiden och givetvis fortsätter med träningen i  framtiden..så det är inget jag oroar mig för.

Det är en stor pedagogisk poäng med att bryta ALLA gamla vanor och se resultat snabbt, samt att det  inte ges några valmöjligheter, det är pulver och vatten thats it! Inga frestelser på att äta liiite till, eller smaka det...INGET skall stoppas i munnen PUNKT!

Pulvret ger mig de näringsämnen jag behöver och man kan likna det med att göra en kyl och frystömning..just har jag tömt  kylskåpet så att jag  MÅSTE tömma frysen också...

Så det är INTE bara vätska, utan just nu kommer fettet att försvinna också...man kan köpa Ketostix på apoteket för att se att man kommit in i den Ketogena fasen.

Den mysiga fasen när man får en andedräkt utan dess like, huvudvärk och lite annat mys....

Just nu är jag hungrig men klarar mig, jag har inte ens druckit kaffe på 2,5 dagar! Inga cig!

Tack ändå Pia för att du alltid är så omtänksam och go, men jag kör på:)

Jajjamensan nästan ett kg till!

Igår körde jag avslappning och motivationsträning med Uneståhl. Det ingick en sådan skiva i "trim-konceptet"

Jag har sedan tidigare Mia Törnblom, Eva Johansson, Kjell Enhager

Vilka underbara föreläsare och utbildare, både Kjell & Mia är fantastiska.

Jag har filmen " Jag AB" den är fantatsisk! Om ni vill investera i en energi kick och motivationskick kan jag rekommendera den!

Jag har försökt att hela familjen skall titta på den filmen för just nu är det bara jag som överhuvudtaget funderar på personlig utveckling.  Att vi ska kunna kommunicera bättre, att leva tillsammans och inte bara jämte varandra...

Jag har sagt upp mig som projektledare för AB Rosén.Axelsson...och det innebär att allt arbete har avstannat....nu görs absolut ingenting hemma längre....Jag kan i frustration slänga ut sopsäckar, sopor och annat utanför på uppfarten...men det KLIVER alla bara över....

Det kan ligga DRIVOR med skit överallt, i trapp utanför toaletten (för att inte tala om hur den stinker och ser ut, jag borstar tänderna i köket för dasset är sååååå äckligt) Men det ser man inte...

Måste bara ge en eloge till Elin*puss puss, kram* Igår kom hon hem hit på eftermiddagen och städade hela nedervåningen! Oombedd!

Min klippa, min ängel och ständige sekreterare...I lööööööv jo!

Hon erbjöd mig massage ikväll, men jag har det erbjudandet innestående för jag skall hoppa i poolen och låta bubblorna massera mig istället:)

 Föd er som vill hitta föreläsningar och utveckla er själva ;) Den här sidan är också bra!

Så till Jäger då, tycker kanske att Rimadylen har gett något bättre effekt,men hans stöder fortfarande inte på benet och han är olycklig min lille gosse (Lille och lille nästan 28 kg och 68 cm hög)

Det gör ont i hjärtat och jag är ledsen för att han förmodligen får somna in på måndag....Det märks att han litar obetingat på mig, han söker ofta upp mig nu och buffar med nosen, tittar länge, jag kanske förmänskligar det hela men jag upplever att han vill tala om för mig att han har ont...

Ni vet, när man levt länge med sina hundar så känner man på sig vad dom vill,....man ser små tecken signaler...som jag kan nästan 99% av ggr när jag kommer hem se på hundarna att vattnet i skålen är slut...de "talar om" det för mig....Just nu "talar" Jäger om att han har ont...

Fredag...hualigen....i vanliga fall Jippieeee...nu lite med skräck....ingen god mat,inget vin, inga cigaretter....Men Lets Dance!! och en 2 kg lättare Marie...som bara är 9 veckor och 5 dagar från första delmålet!

Jag ska klara det! Jag har en bild i huvudet där jag och Magnus höll ett föredrag om skydd på Höörs Brukshundklubb, Jag figgade ganska mycket då...Texas var ung,  i Jägers ålder, och jag figgade  även i bitjacka....

Vi fick några kort från tillfället bla när jag flyr från Texas och han sätter sig i ryggen och jag far handlöst framåt och får "bita i gräset"

Den fysiken jag hade då! DET är min målbild, att orka börja figga igen, att orka springa, hoppa, leka, busa....

När det suger som mest är det DEN bilden jag ser framför mig....solen skiner, det är varmt mitt i sommaren, jag är nykär, smal, vacker, stark,känner mig oerhört trygg och kompetent....självkänslan är på topp!

Dit ska jag igen!