Vilken djävla skiteftermiddag...Smulan är nu borta...det var ett rent helvete att tvingas ta bort henne...

Jag har velat med beslutet i ett halvår minst...hon har haft ont i sina bakben, haft svårt att gå i trappor, det sista vågade hon inte hoppa ner ur sängen...när vi gick promenader så orkade hon inte utan satt kvar vid bilen...(utom då hon försvann sist) Hon bara sov och sov utom när det vankades mat...hon ville inte ens gå ut...det sista så var tvättstugan hennes toalett, hon kissade i brunnen.... Hennes ögon rann och man såg att hon hade ont. (trots droppar) Men så när man väl bestämmer sig och får en tid...då jäklar är hunden pigg och glad och aktiv...så börjar man fundera och ångra sig...men nej, det var rätt beslut...hon fick sluta med flaggan i topp och inte FÖR dålig.

Men det hjälper ju inte...

När man sitter där med sin livlösa hund i famnen, tårarna rinner , det går så fort.. 13 år fick vi ha dig Smulan!

Jag hade tid 15.20 ...kl15 var jag där och så bad jag at få ge den lugnande sprutan själv till Smulan i bilen...så kunde jag komma in med henne sedan.

Men de brukade inte ge lugnande, det var mest för "husse & Matte"

Det var svårt att hitta blodkärl och hunden kunde bli illamåenda av det lugnande så de föredrog att ge narkosen direkt...

Jag stod på mig och sa att i detta fallet så får jag va egoistisk då..men jag ville sitta med henne i knät i bilen tills hon var avslappnad...

Det var liiiite bökigt att få kanylen på plats men SMulan rykte bara till en gång, Hon låg i mina armar när vätskan sprutades in

-Du vet att det går fort nu va?

Jag nickade...

Smulan snarkade två ggr, sträckte på halsen och andades ut en sista gång...

Ögonen blev livlösa , jag försökte stänga ögonlocken men de ville inte riktigt gå igen...och jag grät....

- Har du någon filt att ta henne i? Jo det hade jag...gå och hämta den då...du behöver inte se när jag ger det sista i hjärtat..

Och det är jag glad att jag slapp se.

Jag satt med henne i famnen i säkert 10 minuter i bilen innan jag orkade köra därifrån, Linsu & Kent grävde en grav, Elin lade ner henne...

Smulan du fattas mig!

Så inte nog med det, ikväll fick jag ett besked som visar att det finns någon därute som verkligen hatar mig....och den personen finns i min närhet...

Jag kan tyvärr inte avslöja vad det gäller just nu...men det är riktigt illa...

En djävlig dag läggs till handlingarna....

Jag o kamelen på lunch promenad i jägersro villastad.

Snacka om att han är i Spökåldern...brevlådor, hundlatriner, gunghästar på lekplatser, pensionärer som spelar boule...han tittar på allt!

Även människor...han skärskådar ALLT, anser han att det är "farligt" så kommer ragg över hela manken och man ser hur han formar munnen i ett O som om han skulle börja moffa /boffa så andas han med munnen, man ser läpparna fladdra... han ligger i startgroparna för att börja mullra...

Men oftast hinner han se att det inte är något och allt lägger sig igen....

Nyfiken och helt fascinerad av omgivningen...alltifrån fåglar i luften till Yoggi Yalla flaskor på marken...

Nu har han gått bakåt ett par pinnhål med sin socialitet igen, hoppas att den tar ett jkättekliv framåt efter Könsmognad och spökålder, den har ju hela tiden blivit bättre och bättre.

Han kommer aldrig vara hunden som älskar alla, men han är ju inte "rädd"

Klart att han är osäker på folk, men han sköter sig 99% av alla ggr riktigt bra...idag har jag dock känt att han varit extra "på" ....

Har vi mött en människa på långt håll saktar han in stegen och så fäster han blicken på människan...låser fast  blicken på den analkande personen, oftast ingen ragg men han fullkomligt idiotstirrar, går långsammare och när personen passerat så måste han vända sig om ett par ggr och titta lite till...

De människor vi möter ser ju oftast inte alls Jäger överhuvudtaget så han får aldrig någon respons på sitt beteende...Jag bara stegar på och ignorerar honom...

Det går nog över:)

Jag har fått kontakt med en tjej som bor på samma område som jag ska flytta till, hon har också hund och tränar aktivt:) Jättekul!

Mindre roligt var väl att det tydligen är rena kriget bland vissa därute... Folk som slänger sig på marken och river grus i ansiktet för att kunna anmäla en annan för misshandel...polisanmälningar, hotbrev i brevlådor mm mm

Ja jösses, det gäller att hålla låg profil *he he he*

Det ska bli spännande att se på Torsdag hur vikten ligger, jag har nämligen slutat väga mig hemma och väntar på Torsdagarnas dom...förra Torsdagen fyllde ju tvillingarna år så då var jag inte på mitt "AA-möte" *blink blink*

Lite pirrigt är det eftersom det känns som om jag fuskat lite VÄL mycket denna 14 dagars period.

Men det känns riktigt bra när jag tränar, att man tappat 10 kg gör underverk när man ska röra sig, jag orkar mer och orkar hoppa och röra mig längre stunder...nu är det "bara" 20 kg kvar....

På lunchen nu blir det en rask promenad igen, har glömt stegräknaren hemma men första gången jag gick rundan så var det strax över 7000 steg...

Idag är Jäger med på jobbet så han ska få en promenad i de fina villakvarteren runt Jägersro. Jag har hittat ett par fina hundrastgårdar som man kan använda också:)

Vad tänker hon på????

Marie fuskar med maten för någon vecka sedan och sonen fixar bildbevis...

Utsikt från mitt fönster på jobbet kl 06.42...här är väldigt öde, det är jag och en kille till:)

7.30 kommer nästa man...