Känner man sig när man inte når fram till sina barn...

Hur kan man konkurrera med all drogliberal film, litteratur, text, hemsidor , musik etc på nätet?

När det finns såååååå mycket information som säger att det inte är farligt och det leder INTE till tyngre misbruk etc etc...

Hur ska man göra när ens son aldrig har haft en manlig förebild, när ens son är vilsen och inte har ett vettigt rättesnöre...

Sedan pappa dog har han inte haft någon manlig förebild, ingen att se upp till, bli imponerad av, inte haft någon han vill likna eller ta efter...

Bara massa skräpmusik av utländska rappare som sjunger om horor, fittor, respekt, hasch, mariuana, respekt, polare...

Färska Prinsen tex...vilken djävla skitmusik och vilka fruktansvärt nedvärderande texter...

Inget mål eller mening med någonting i livet..bara glida omkring och inte göra ett vettigt jota..

Jag lyssnade som sagt på Paolo Roberto..en kille som gått från att vara "kungen av Kungsan" kriminell och slagskämpe till en härlig killa och man...

Han vore någon att ta efter....

Usch ikväll är jag ledsen och känner mig så maktlös....

 

stina

10 juli 2009 23:44

Men usch då....vet inte vad jag ska säga då jag inte känner er, mer än att jag känner med dig.

Inte lätt att vara förälder alltid...om det kan vara till någon tröst ?!

Håller med dig om skit musiken som florerar med dessa makabra texter.
Vet att det är tufft men stå på dig i de regler och normer du vill ha så länge de bor hemma....sen när de är "flygfärdiga" tja...då har du iaf gjort så gott du kunnat under dina förutsättningar.

Vem vet, kanske de tackar dig senare i livet.

Äsch...säkert inga råd eller påståenden du behöver, oftast gör man rätt men känner sig förtvivlad ändå...så skriv av dig du, vill bara att du ska veta att du inte är ensam om att kämpa mot slyngelåldern :-/


Från en mamma till en annan //Stina

http://samojederna.bloggagratis.se

 

Berith

11 juli 2009 17:55

Den där maklösheten känner jag igen..man bönar och ber , man är arg och lessen....men inget hjälper...man känner bara en stor klump i magen och en djup sorg i hjärtat...

Det är inte lätt att vara förälder ...

Från en annan mamma och bonusmamma /kram Berith

http://maxmax.bloggagratis.se

 

maja

31 juli 2009 01:24

älskar dig mamma!
försöker hjälpa dig med rasmus men det går ju som de går!:(
puss(L)/maja

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Sista skälvande dagarna i Vilnius och jag har mer eller mindre fasat ut mig själv…så nästan inget att göra på jobbet… Nu har jag varit i Vilnius  sedan slutet på Oktober, Jösses vad tiden sprungit iväg…   Annars är det ju s...

För att citera Robban Broberg, det är ÖKEN! Vilnius är bara grått, grått ,grått, grått....och ännu mer grått... Jobbar 9-18 Litauisk tid vilket är 8-17 Svensk tid...Mitt svenska resesällskap roar sig med lite gym träning på kvällen och sedan hote...

Andra veckan i Vilnius går mot sitt slut, här är det en "public Holiday" idag och bara vi som jobbar "internationellt" jobbar. Vad GÖR jag då? Jag har det sista året varit operationellt ansvarig för SEB interna Servicedesk, dvs alla som är anställd...

Livet i Storstan rullar på…Jag har dedikerat de sista två åren till mitt arbete,. Jag trivs verkligen kanon med jobbet jag haft , jag har utvecklat mycket av min roll själv och känner att jag verkligen har gjort  skillnad .  Nu har kunden dock...

Det är så sorgligt med människor som saknar sjukdomsinsikt, alkoholism är en hemsk folksjukdom och inget man skulle behöva skämmas för, men man måste förstå när det är dags att söka hjälp! Man måste VILJA ha hjälp, och INSE att man är sjuk!Vad gör ma...