Snörvlar, hostar och har feber...inget kul! Hoppas bara jag blir frisk till helgen, då kommer kära lillasyster med familj till Stockholm, det ska bli så himla kul att träffa dom igen...

Lägenheten är ett kaos, nu har Maja alla sina kläder här och innan vi fixat Rasmus rum med alla garderober lever hon och vi i "kappsäck"

På ett litet utrymme blir allt så himla stökigt när saker ligger framme...

Har nu äntligen funderat ut en bra sovlösning!

Hittade en bäddsoffa på blocket,tyvärr kan jag inte få den förrän i Augusti, men då får jag den hemkörd, och det är värt att väntas på!

Den här blir perfekt för mig....och så ersätter vi sängen i Vardagsrummet med en Bäddfåtölj till Maja,

Och så får Rasmus ta min 90 säng..då blir det mer utrymme i hans rum och vi får plats med ytterligare lite hyllor och annat...så förhoppningsvis ska det bli riktigt snyggt och ordning & reda om några månader...

Rasmus kommer nog inte att bo hemma så länge till och då får Maja ta hans rum.

Ungarna tycker att vi lever lite "luffigt" som bor tre vuxna i en tvåa..de skäms nog lite...jag bryr mig mindre...Det allra tråkigaste är när jag vill bjuda hem mina Belgiska vänner för att visa dom den svenska naturen och de "stora vidderna" så kan jag bara erbjuda en tvåa i stan...  

Nästa år vill Mia & Steven komma och hälsa på...jag får väl flörta med mamma & syrran  och fråga om vi kan få bo några dagar i sommarstugorna  i Falkenberg , gästhusen där hade ju varit toppen för ändamålen...

Nej jag tänker på japanerna tex, i storstäderna i Japan bjuder man ALDRIG hem bekanta, man bor så trångt så man väljer att träffas och umgås ute på restaurang eller något annat ställe, det är väl så man får ha det en tid...

De som känner mig väl vet ju orsaken till att vi lever som vi gör just nu, och att det finns ett ljus i tunneln om ett par år....

Kom att tänka på Ola Magnell och den här gamla låten....

Det är bara genom dimmor som jag går
Det är alltid dagen efter, och nästan alltid lika långt till vår
Inga golv är riktigt plana där jag står
och ingen verkar bry sig om,
hur man i själva verket mår

Så det är bara å gå på som förrut
å inte stanna eller se sig om
Ja det är bara å stå på å se ut
som om man glömt varifrån man kom
Men om det finns en enda gud som är värt sitt namn
då för han mej i hamn om jag går på grund
men om man sjunker har man i och för sig
haft en å annan lite flummig stund.

Å det är bara genom tårar som jag ser
att hela bandet flyr till landet genom mina bullriga kvarter
å jag ligger ofta sömnlös där och ber
att jag ska få en schysst idé om,
hur man ändrar det som sker

Ha en bra dag därute!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Sista skälvande dagarna i Vilnius och jag har mer eller mindre fasat ut mig själv…så nästan inget att göra på jobbet… Nu har jag varit i Vilnius  sedan slutet på Oktober, Jösses vad tiden sprungit iväg…   Annars är det ju s...

För att citera Robban Broberg, det är ÖKEN! Vilnius är bara grått, grått ,grått, grått....och ännu mer grått... Jobbar 9-18 Litauisk tid vilket är 8-17 Svensk tid...Mitt svenska resesällskap roar sig med lite gym träning på kvällen och sedan hote...

Andra veckan i Vilnius går mot sitt slut, här är det en "public Holiday" idag och bara vi som jobbar "internationellt" jobbar. Vad GÖR jag då? Jag har det sista året varit operationellt ansvarig för SEB interna Servicedesk, dvs alla som är anställd...

Livet i Storstan rullar på…Jag har dedikerat de sista två åren till mitt arbete,. Jag trivs verkligen kanon med jobbet jag haft , jag har utvecklat mycket av min roll själv och känner att jag verkligen har gjort  skillnad .  Nu har kunden dock...

Det är så sorgligt med människor som saknar sjukdomsinsikt, alkoholism är en hemsk folksjukdom och inget man skulle behöva skämmas för, men man måste förstå när det är dags att söka hjälp! Man måste VILJA ha hjälp, och INSE att man är sjuk!Vad gör ma...