Pippis & Melvin....

Tycker jag är dålig jämfört med den svenska....hundarna ges aldrig chansen att fly vilket gör att de avreagerar mycket snabbare och "modet" visas inte rättvist.

Förstår inte heller vitsen med hotet mot föraren...eller det gamla "skärpeprovet"

I denna filmen ser man TYDLIGT hur stor betydelse kopplet har för hunden---

Detta är INTE en rejäl hund....   Men enligt kommentarerna så går den bra i agility och lydnad...och den är räddningshund...(vilket förklarar en del av beteendena på vissa moment) Tydligen har den gått i avel...  

Jag kan köpa en viss dådkraftsbrist hos hundar men motorerna MÅSTE finnas där...

Här kommer en "Flygande holländare"

Hittade ett par gamla bilder på mig och Aagje när vi tävlar IPO.

Borde skriva ut dom och sätta dom på kylskåpet som peppning! Så smal ska jag vara till sommaren!

Så kom jag tänka på hur det var när vi tränade IPO , jag och Aagje...

*skrattar* Figgen i gruppen, "Kennel Dubion" var helt makalös....

Han ansåg sig vara guds gåva till IPO -världen*moahhahha*

Tänk att hybris drabbar så många inom skyddet?Speciellt figgar!

Jag vet ju att Aagje aldrig kommer att få några perfekta bett , utan det måste man jobba på hela hennes liv, men jag ville ut och tävla, för mig var det kul att tävla och om jag fick 70-70-70 så var jag glad för det! HUNDEN skulle inte bli så mycket bättre IPO-mässigt.Och skulle jag vänta på att vi skulle bli 90-mässiga så skulle vi aldrig kommit till tävling!

Lydnaden- SKott-tokig vilket gjorde att hon inte låg still  på platsen och hon skallade under linförighet/frittfölj.

Spåret - hunden otroligt känslig för mig , jag nervös = dåligt spår= jag blev nervös  moment 22.

Skyddet- fina angrepp men glider ur ärmen och biter bara fast ytterst...Aagje biter HÅRT men inte fullt...

SÅ jag bestämde mig för att släpa all prestige, gå ut och tävla och ha SKOJ! oavsett om vi fick minuspoäng eller ej :))

Men så stackars figgen då....då plötsligt var det ju HANS rykte som stod på spel...och jag tog inte IPO på allvar! *he he he*

Jag tar nog INGEN SPORT-HOBBY på så stort allvar :)

Jag försökta förklara att det är MIN hund inte hans, det är JAG som är ansvarig för träningen inte han, han är ett VERKTYG för mig som förare...INTE gud eller någon som tränar MIN hund ÅT mig!

*ha ha ha* Så det slutade med att han inte ville figga för mig mer...

Så vi slutade träna IPO jag och Aagje, det var inte värt att ligga och åka milsvida omkring för att bara ha lite kul....så Aagje pensionerades från tävling och jag började leta ny hund...och på den vägen är det....

Men här är bilder från någon av våra sista tävlingar för sisådär 3 år sedan...

Glad påsk alla:)