För alla dessa bruksmallar...?
Jag har roat mig med att surfa runt lite, det planeras en massa kullar och inte bara från "etablerade kennlar" Utan många "privatpersoner" utan tidigare malle-erfarenhet eller uppfödarerfarenhet som också skall ta valpar.
Håller bruksmallen på att bli en "mode"hund?
Bara för att man har en tik som är bra så måste den gå i avel?
Hur insatta är dessa i malle-avel? Har de någon mentor? Vad vet de om bruksmallar och hur en bruksmalle ska vara?
Det känns som om vi håller på att få ett mellanskikt av bruksmallar i Sverige idag...så nu finns Utställningsmallar, bruksmallar och så de "riktiga" Tjänstehundsmallarna ...
Jag vet ju vad JAG vill föda upp, och jag tycker det är lite tråkigt att man "vattnar" ur tjänstehunden/brukshunden för att de skall passa i alla hem.
Man gör med mallen som man gjort med alla andra bruksraser, man "tunnar ut "de sk Drifterna så att vem som helst med lite tävlingsintresse och någorlunda hundvana kan hantera hunden, man vattnar ur det "extrema" och "turbon" för att de enklare skall anpassas till standardbruksföraren....Mallar som inte alls är så besvärliga, tuggar sönder, är hyperaktiva eller jagar , mallar som inte testar sin förare till bristningsgränsen, mallar som inte kan bli riktigt förbannade , mallar som föds med någon konstig "av & på knapp" (undrar om det är sådana man har på kyckling? ) Visserligen sociala Mallar som har en trevlig leklust, och kan läras att tävla i alla grenar...
MEN de är lite "tunnare" än den typen JAG vill föda upp.
Jag vill föda uåå den typen jag sett utomlands, den typen som jag VET har fötts på några kennlar i Sverige, bla Tyrannens, Mallekraft, Lei-Anns, Blacknecks för att nämna NÅGRA...
Den typen av hund som Tex Vixax E Chaos är....Vixax Jäger är också åt det hållet även om hans egenskaper inte är i rätt balans, han har lite för mycket av vissa bitar och för lite av andra, men det är en hund som är rejäl och har tyngd! Tyrannens Bestämde Beck är en sådan, Lei Anns Åskar är sådan, och Mallekrafts Vincent Vega (nu tar jag bara NÅGRA hundar jag kommer på i en hast så några nämnda men inga glömda)
Det är faktiskt hundar som inte vem som helst reder ut, JAG orkar inte med en sådan hane....men det innebär inte att jag gör om rasen så att jag SKA orka med en sådan hane..jag AVSTÅR att äga en rejäl mallehane eller Holländarhane och väljer en tik istället.
Sedan ska vi se om jag reder ut den här flickan för hon är minsann ingen barnlek och kontrolltåget är ett x2000 som INTE väntar och man riskerar att bli stående på perrongen...
Ja ja, jag filosoferar....det är väl utvecklingen, se hur "standard" schäfern har blivit, en sällskapshund i var mans hem... så var det INTE från början, jag minns när jag var liten (hua det är ju mer än 40 år sedan!)..då var Schäfer nästan ett "skällsord" för oss "normala dödliga som inte hade hund" man var jätterädd för schäfrar!
Och rapporterades det om några bitincidenter någonstans i tidningarna så var det alltid en Schäfer inblandad...(oavsett om det EGENTLIGEN var moster Agdas tax som bitit, för en Schäfer sålde lösnummer!)
Förr var "standardschäfern" något som INTE passade som sällskaps/familjehund med enbart träning till husbehov...typ spåra något spår på helgen och lite brukslydnad två dar i veckan på klubben...Den krävde betydligt mer av sin förare. (Minns min pappa som jobbade i försvaret och de hundar jag såg där..)(Nä INTE hangarhundar!!)
Joris säger att utvecklingen ser likadan ut i Belgien, Hans åsikt är att IPO, och andra mindre krävande sporter förstör bruksmallen så som den fanns i Belgien för 30 år sedan...
Men vad vet jag:) Jag försöker hänga med och snappa upp så mycket som möjligt och då och då ser man en hund som man bara säger WOW!
DET är något för mig!:)
Ann-Marie
15 augusti 2009 21:56
Menar du att de hundar du sett på Tyrannes, Blackneck's Mallekraft mm är tunnare än vad du själv vill ha eller menar du tvärt om?! INte lätt att tolka hur du menar!? De flesta mallekennlar som föder upp mallar idag är ju avkommor från Blackneck's G-kull, Blackneck's själv, mallekraft, Krokasmeden, Sockrets, finns säkert mer som avlar på dessa avkommor från hans G-kull. De flesta mallar som föds upp idag har sin bakgrund där, inte alls bra, tyvärr... Tacka vet jag sådana som tänker nytt!!! Med kontinentala hundar med rätt drifter! Det är så många som har eller har sett hundar med denna bakgrund som inte är bra... Sorgligt för malleaveln!
Marie
15 augusti 2009 22:06
Jag får kanske förtydliga mig i inlägget, nä de är INTE tunna hundar, själv tycker jag jättemycket om Blacknecks G-kull och många andra hundar jag sett från den Kenneln, deras Jet är "Jettefin"
Ann-Marie
15 augusti 2009 22:22
Jet kommer från deras K-kull i första ledet, vilka har lämnat en hel del bra avkommor, även om jag anser att Jet inte är en avelshane precis... Jag hävdar dock att fööör många kennlar/uppfödare idag borde se vidare i sin avel, inte bara ta sin tik (som kommer från Blacknecks) och ta en kull på den... Tänk bättre! Tänk nytt!
Sara med Loke & Nike
15 augusti 2009 22:26
Intressanta funderingar! Själv har jag ingen koll på malleaveln öht! Vet inte ens 'hur' en Malle ska vara, förutom väldigt aktiv! ;) Men som så ofta - när en hund blir en modehund så går aveln utför! Se bara på rottisen och vart den är på väg! Sorgligt är bara förnamnet - det är djupt tragiskt och det gäller att se upp i tid! Nu har jag som sagt ingen aning om hur det ser ut för mallen... Jag har ju 'bara' min tös och ingen att jämföra med men jag tycker iaf hon är fantastisk! Om hon sen duger i dina ögon är ju en helt annan femma! Men du verkar vara säker på vad du vill ha fram och det känns väldigt tryggt tycker jag!! Skulle vara superkul och få till en liten träff i höst tycker jag och Nike!! Vi vill ju visa hur duktig hon är! ;) :) Kram Sara och Klapprande käftpussar från Nike
http://www.arbetshund.se
Marie
15 augusti 2009 22:30
Det finns inte så många som ens tittar utomlands...det finns alltid en risk också att para utomlands och den måste man vara beredd att ta...tex alla som använder avkommor efter A´Tim /Dovrefjelds Vasco...vilken stamtavla skall de utgå från? FCI stamtavlan eller NVBK stamtavlan? Enligt FCI heter hans föräldrar: Jeno I de Mallasagne och Lucrece De Mallasagne
Enligt sin NVBK stamtavla heter hans föräldrar Rakky och Zukarine
Stämmer NÅGON av dessa stamtavlor?
Tant Agda
16 augusti 2009 01:49
Såklart att folk vill ta valpar så klart att de vill tjäna pengar, mallar är ju lättsålda nu, då stora modeflygan är att man skall köra skydds. Hur många behöver dem till tjänst ?
Såg en annons på blocket ang schäfervalpar
där de passade till tjänst, vad då tjänst föräldrarna har endast gjort Mh. Att skriva att de vill ha fram dem till tjänst verkar egga bruksfolket, som även går på det mesta bara det skrives om det.
Klarar tävlande folket av rejäla hundar ?
Vad händer med dessa rejäla jobbiga hundarna om folk inte klarar av med. Har sett för många omplacerings annonser på s.k . rejäla hundar. Och varför säljs rejäla hundar till den vanlige om de inte klarar av dem, jo för de hittar inte den rejäla som vill satsa helhjärtat på hunden.
Tyvärr men mallen håller på att bli en kvantitets hund igen, synd för det skall vara kvalitet.
Mallefjant
16 augusti 2009 09:22
Bra skrivet Marie, även om jag inte håller med dig om allt! Blacknecks t ex föder ju upp tunna mallar nu tycker jag, mallar som passar förstagångsägaren. Hur skulle man annars få avsättning för alla dessa hundar som föds upp? De hamnar ju inte i brukshem i alla fall, de få som tävlas är väl en promille av alla som föds upp?
Sandra
16 augusti 2009 12:42
Det är inte lätt det här med malleaveln. Sen uppfattar vi hundar lite olika. När man läser en beskrivning av en hund på nätet så får man en viss föreställning av hunden men när man träffar den så får man ett helt annat intryck.
Själv tycker jag inte att en hund måste vara "ohanterbar" för att vara bra, snarare tvärtom. Även i tjänst. Lagom är bäst:)
En malle är ju definitivt ingen hund som passar alla och jag hoppas att det förblir så. Jag är tveksam till om det finns så många uppfödare som medvetet avlar fram "sällskaps-bruksmallar". Sen måste vi ju leva med att man har olika syn på vad som är en bra malle. Ingen har ju ensamrätt på att forma sin ras;)
Visst är det roligt att få in nytt avelsmaterial från utlandet - definitivt. Samtidigt tycker jag att vi har många bra hundar här i Sverige. Jag tycker inte att det är så mycket bättre "utomlands" (ett stort begrepp). Det finns både bra och dåliga hundar överallt.
http://www.uffeochsandra.se
Marie
16 augusti 2009 17:51
Diplomatiska Sandra har talat:) Du har rätt Sandra, det ligger ju i var och en uppfödares tankar om vilka hundar man anser vara bra eller inte, och inte är kriteriet för en bra malle att den är "ohanterbar" Men det ÄR skillnad på att fostra och handha en hund som har STORA resurser jämfört med en hund som har lite mindre resurser...
Vi har en hel del riktigt bra hundar I Sverige, men det finns ännu relativt få bruksmallar så att man har fortfarande nytta av att ta in nya hundar.
Sandra
16 augusti 2009 19:37
Jag håller med om att vi måste importera. Jag menar bara att gräset inte alltid är grönare på andra sidan.
Det är klart det är annorlunda att träna en hund med större resurser - och det är ju det vi vill ha. När jag skrev "lagom" så syftade jag på hundens förmåga att samarbeta med sin förare - förigheten eller hårdheten mot föraren. Det utesluter inte att hunden är högtempererad och har stor kamp. Jag tycker bara att det är tråkigt med "tjänstehundämnen" som knappt går att dressera...men det kanske du också tycker?
Sen är det klart att man kanske är tvungen att avla på "extremhundar" ibland av en eller annan anledning men det är inte slutmålet i mina ögon.
Det är svårt att diskutera sånt på nätet. Vad menar vi egentligen? Inte alltid lätt att förstå när man skriver...
http://www.uffeochsandra.se
Stine
17 augusti 2009 10:08
Med liten erfarenhet av mallar, men större erfarenhet av brukshundar av annan ras och av hundar med mkt bytesdrift, kamp och en del försvar, så är det en sak jag inte förstår. Varför verkar begreppet "stora resurser" innebära att hunden har problem i umgänget med andra människor och kräver en förare som alltid har tummen (inkörd till armbågen) i ögat på hunden? Jag har träffat hundar med extremt stor social kamp, bytesdrift, stort mod och rejält med försvar/aggresion som utan speciella åtgärder från sin förare rör sig fritt bland främmande människor och umgås/leker med främande barn i alla åldrar. Bör inte detta vara drömmen även för en "tjänstehundsuppfödare" av malle? En hund som har "rejält" av det mesta men som är social och kan sortera och anpassa sina reaktioner efter tillfälle. Eller vad är det som gör att det kan ansess acceptabelt eller kanske till och med önskvärt med hundar som har sociala brister och som har svårt att koppla av och på? (Även en tjänstehund bör ju ha en bra "on/foo"-knapp, annars kommer det att vara attans jobbigt för hunden att vara "on" konstant under tjänstgöringen....) Men som sagt, det är inte lätt att "diskutera" i skrift alltid, så jag kanske har missförstått en del av det du skriver.
Martin
17 augusti 2009 11:44
WORD UP! Tillgång och efterfrågan är det som styr aveln tyvärr. Härligt att någon gett sin syn på saken! /Martin Sjölin
http://martins.dinstudio.se
Anna
17 augusti 2009 11:48
Det du inte nämner Stine, som många, speciellt mallehanar har, är en stor dominans och det är det som kräver en "tumme i ögat" på dem och som gör att gemene man inte SKA/KAN klara av hunden. Ex; en kompis till mig hade en vuxen mallehane, som en dag inte ville hoppa in i bilen, det kvittade att hussen först lirkade och med schyssta medel ville få in hunden i bilen, den ville inte. När han sedan tvingade in hunden i bilen visade hunden dominans mot sin förare genom att vända sig upp och bita honom. Detta var bara början på en lång och utdragen "dominanshärva" (Det fanns inget fel på hunden för övrigt med sjukdom, smärta, lynnesfel ed) Ville inte hunden i något läge så blev det en ond maktkamp oavsett vad det gällde att föraren ville, både privat och på appellplanen...
Stine
17 augusti 2009 12:00
Fast jag tycker nog att en dominant hund med stora drifter skall kunna umgås med folk utan att ägaren hela tiden behöver vara där och "styra upp". En sociala, dominant och självsäker hund behöver inte "testa" av mot alla den träffar.... Sedan hade jag nog inte förstått att det var specifikt dominansen var det som diskuterades från början. Eller är extrem dominans något som eftersträvas på mallar för tjänstebruk? (Torde inte det bli ganska jobbigt även för tjänsteförare med allt för dominanta individer?)
Marie
17 augusti 2009 12:26
Med förlov Stine så tror jag inte längre på alla som säger att dom har sett så många hundar som har så mycket i sig och som är som lammungar utan att man behöver göra något speciellt med dom...
Och ursäkta igen, men det finns inga andra "bruksraser" förutom Malle, Schäfer & Holländare som har så stora resurser, några enstaka individer kan "ploppa" upp här och där bland andra raser och hos de uppfödare som verkligen anstränger sig för att bevara tjänstehundsegenskaper i sin ras...men annars så finns det inte...
Men jag menar heller inte att hundar med stora resurser är puckade osociala stressmonster.
Självklart så ska en bra hund kunna koppla av. Jag vill ha sociala hundar!
Men de kräver sin förare och att man har lite fingerspetskänsla för dressyr för att få dessa hundar så bra som de kan bli.
Och de hundar som finns därute som är lammungar fast de har JÄTTEresurser har med största sannolikhet inte blivit lammungar av sig själva!
Jag har varit osäker tidigare på det här med "rejäla hundar" och jag har själv trott många ggr att "jäklar vilken hund"
Men jag har lärt mig att det jag trodde var stor kamplust för 4-5 år sedan är en måttlig kamplust tjänstemässigt.
Stine
17 augusti 2009 13:12
Som fan läser bibeln blir det ofta.... *ler* Får gratullera till att du haft turen att se alla bra hundar och att jag antagligen har missat dem alla. (eller hur ska jag tolka det hela?) Som jag skrev så har jag liten erfarenhet av malle, så jag har inte påstått något speciellt gällande dessa heller. Det finns säkerligen hundar med ännu mer av det mesta av vad jag sett, frågan är om det atutomatiskt i så fall är den bästa typen av hund enbart för att endast 2-3 personer i Sverige kanske klarar av dem? Och att säga att den endar "bruksrasen" som finns är malle är nog att ta i lite.... Tränar regelbundet med 4 mallar. Alla från sk brukslinjer. Dessa hundar är EXTREMT olika och har som alla andra hundar både brister och förtjänster. Det gäller nog innom alla raser! En "bruksmalle" är automatiskt inte en svinbra bruks/tjänstehund. Lika lite är en "bruksschäfer", en "bruksHH" eller va fan som helst automatiskt en kanonhund bara för att man har satt en speciell etikett på hunden. Det finns alltid både bra och dåligt i varje ras och varje hund. Min fråga var snarare varför en "rejäl" hund inte verkade behöva vara social, styrbar eller ha "on/off"-knapp? Och självklart har inte de trevliga hundarna med massa krut under luvan blivit froma små lamm utan uppfostran. Men en hund som kan sortera och som fått lära sig hur man uppför sig behöver man väl knappast ha den diskussionen med varje dag.... (Och om man måste det så bör den hunden vara ganska svår dresserad då den tydligen inte skapar några minnesbilder alls och så hårda hundar bör ju inte ens vara några drömhundar för tjänstebruk.)
Avslutningsvis vill jag "rättfärdiga" mig själv lite. *ler* Jag har träffat flera hundar som har fått kamplust STOR på L-test och jag har träffat hundar som inte varit L-testade som nog attans har haft lika stor kamplust de med. Så lite styvt i korken får jag nog säga att jag vet skillnad på måttlig och stor kamplust. Men jag måste oxå säga att flera av dessa hundar hade gjort sig/gör sig hos ganska normala hundägare och fungerar kalas i samhället med folk och fä, utan extra ordinära lydnadskrav från ägarna. Trots att de ansetts som ytterst lämpliga för polisbruk enligt L-test. Så behöver polisen och väktarna verkligen ännu "rejälare" hundar? Tjänstehundförare är väl i grund och botten vanliga människor de med?
Marie
17 augusti 2009 13:36
Undrar om man inte ska läsa inlägg både fem och 10 ggr innan man postar svar...
Vi tycker olika om vad som är rejäla hundar, stora resurser, huruvida de kräver extra av förarna eller ej.. mm mm och så får det ju vara, alla kan inte tycka lika.
Men jag sa heller inte att Malle är enda bruksrasen CITAT "det finns inga andra "bruksraser" förutom Malle, Schäfer & Holländare som har så stora resurser"/SLUT CITAT
Det finns inte bara två eller tre personer som kan handa min typ av hund, men den typen av hund jag pratar om passar kanske heller inte "Fia 25 som bara vill tävla lydnad och Agility" och inte har behov för en "tjänstehund"
Min fråga är..skall vi avla fram mallar som är enklare, tunnare, mindre resurser så att de ska passa ALLA som vill köra malle för att det är modehunden, eller ska vi fortsätta satsa på hundar som är extrema till de få som verkligen vill ha, klarar av och BEHÖVER den typen av hund?
Självklart ätr min typ av hund styrbar och social..den här debatten kommer att florera i hundra år...jag vet vad JAG tror på, så får andra tro vad dom vill...
Jag står för vad JAG vill satsa på, så får andra satsa på vad dom vill...
Lägger man ribban högt, dvs föda upp "värstinghundar" till Duktiga tjänstemän, så föds det ALLTID hundar som är liiite tunnare som räcker gott till tävling i alla grenar....lägger man ribban på lagomhundar så föds det alltid hundar som blir mindre än "lagom" och så tunnar man ut det mer och mer...
Men som sagt det är MIN filosofi:)
Marie
17 augusti 2009 13:40
På frågan om det BEHÖVS mer sådana hundar till olika typer av tjänst så är jag övertygad om att så är fallet.
Stine
17 augusti 2009 14:05
Jag har inte sagt att det är fel det du vill satsa på. Men det är väldigt populärt att svänga sig med uttalanden som; rejäla hundar som inte vem som helst klarar av, driftsvin osv osv. I mångt och mkt så verkar hundar vars ägare och uppfödare inte svänger sig med dessa begrepp lämpa sig väl till både tjänst och tävling de med. Är det då bara en fråga om vokabulär och "säljande" liners? Är det samma typ av hundar bara att man talar lite olika språk?
Dock måste jag säga att jag blir lite "rädd" när det ibland beskrivs hur mkt drifter och hur rejäl en hund är och så står det samtidigt att hunden inte är social osv. Har själv hjälpt en kompis att lära dennes mindre sociala hund att komma fram till folk öht. En hund med väldigt mkt av det du vill ha och där man idag inte alltid märker hundens socialabrister. Men hur blir det om en sådan hund sedan paras med en hund som oxå haft en del socialabrister som tränats bort? Säkerligen en jävla massa drifter och krut, men risken finns att man får det jag är orolig för; hundar som biter först och kollar om det var rätt/fel först efteråt. Och de hundarna kräver sina förare!
Som tur är värdesätter olika människor olika hundar, annars skulle det bli väldigt tråkigt. *ler* Personligen sätter jag det absolut främst att hunden fungerar socialt i samhället. Självklart ska en hund få lära sig hur man uppför sig. Men det anser inte jag vara någon jätte grej om hunden är social och något så där läraktig i alla fall. Sen kommer att hunden är frisk och efter det kommer drifter upp över öronen, förighet eller va man nu önskar sig. *ler*
Om vi nu twistar till det lite åt andra hållet istället; Hur stor avsättning finns det för den typen av hundar du vill föda upp? (Har som sagt inte sagt att den typen av hund är fel, undrar bara hur stor avsättningen.)
Marie
17 augusti 2009 15:10
Ja som sagt det var ju min fråga*ler*
När jag ser så många som känner sig kallade att starta Malleavel ....
Noelle
17 augusti 2009 18:48
Det är tråkigt att dom håller på bli familjeanpassade....
Jag är väl mera av den åsikten att man köper en malle för att man vill ha en galen extrem hund med mycket i. Och desto galnare desto bättre ungefär.
Och vill man ha en lugnare hund kan man ju välja en annan ras helt enkelt.
Och sedan undrar jag varför Jet inte är någon avelshund? Lite nyfiken.
Stine
17 augusti 2009 19:40
Jo fast det gäller ju inte bara malle-avel.... Jag undrar ofta varför folk får för sig att avla och ta valpar. Har man sett "baksidan" så undrar man ju snarare om de som är uppfödare är självplågare eller nått... *skratt*
Jenny
18 augusti 2009 15:01
Jag är beredd att hålla med Stine i detta.
Bara för att man har en sk. "rejäl hund" (egentligen borde ni reda upp lite kring begreppet rejäl hund och vilka egenskaper denna besitter. Då jag märkt under åren att alla ser på helt olika sätt!) så innebär inte det per automatik att hunden är osocial, stressmongo samt "integritet".
Jag känner ett få antal mallar som jag skulle säga är rejäla. Dessa skiljer sig också åt! Några av dom är kanske hundar man inte gärna kladdar på för att hunden i sig inger pondus och dominans. Hur lätta dessa hundar är att träna och handhava är ett annat problem.
Men en del av dessa hundar är sociala, trevliga och pålitliga med barn, gamla, handikappade och reagerar inte på ett skit förens något händer. Då vet man att hunden står pall i alla väder.
Jag har själv en "mini-Jäger" här hemma. Men jag ser inte honom som rejäl. En hund som behöver bli så förbannad på alla (min hund blir främst förbannad på folk, inte på döda ting.) har också en brist i sitt mod anser jag. Som inte kan skilja på hot och ickehot. Nu har jag dock aldrig träffat din Jäger, men av det du skriver så uppfattar jag våra hundar lika men ändå lite olika.
Hundar som har någon form av reservation verkar också vara hundar som blir sedda som mer "allvarliga" , "rejäla" och "förbannade". Medans jag anser att .. i de lugnaste vatten. En hund som behöver göra så mycket väsen av inget är enligt mig ingen rejäl hund, utan en hund som i själva verket måste hävda sig på grund av osäkerhet.
Men jag är ingen expert på området ;)
Marie
18 augusti 2009 15:28
Nej det är svårt att skriva ner och beskriva vad en rejäl hund är... för börjar man peta i teoretiska termer och egenskaper och prata om den ideala hunden så blir det bara fel..den perfekta hunden finns den? (om så är fallet är de extremt sällsynta)..
Den hunden som alla beskriver?, Den som har STORA resurser, men som ändå är mjuk och förig och jättelätt att fostra och som heeelt atomatiskt har förmågan redan som liten att gå från turbo till passivitet i ALLA lägen...men som ÄNDÅ ska tålas att sparkas och slås på i kravaller, den hunden som har STOR kamplust men är en ängel hemma och aldrig hittar på ofog eller behöver fostras av någon speciellt kunnig person , hunden som skall kunna bli rasandes förbannad och gå i döden för sig och sin förare, men som hanterar det så fantastiskt bra så den heeeelt automatiskt sedan den var liten finner sig i all form av hantering av ALLA personer i samhället ....
Jäger är ingen optimal hund, men han är rejäl...dvs han tar i för kung och fosterland i allt han gör och menar vad han säger..men han har för mycket skärpa som givetvis bottnar i hans reservation...hundar kan enligt mitt tycke vara rejäla fast de inte är optimala i sina egenskaper...det betyder INTE att det är hundar jag själv skulle avla vidare på, utan jag satsar ju givetvis mot den hunden som ÄR så perfekt som möjligt...
Men de är få och man pusslar och trixar och gör avkall på vissa saker för att stärka andra saker, att jobba med avel är att hela tiden försöka få fram den typ av hund man tror på och som man tycker representerar rasen, att försöka bibehålla det arv vi fått av de som en gång startade, och i vissa fall förbättra vissa egenskaper, framförallt så vill vi i Sverige ha sociala hundar medan det inte är lika viktigt överallt annars...
Jag är heller ingen expert, men sticker ibland ut hakan och har åsikter... goda argument lyssnar jag alltid på, och hela ens liv går ju ut på att lära och utvecklas, och ju mer jag lär mig destu mindre kan jag helt plötsligt...just nu är jag i en kris med mig själv om mina dressyrkunskaper...Jag VET var och varför jag tappade Jäger, men det känns ändå surt att han är under så dålig kontroll som han är idag...
Nu orkar jag inte lägga tid på det eftersom han ska säljas...men det skänker en eftertanke hur snabbt det går med en "rejäl" hund *he he* Och att det minsann inte är gjort i en pissekvart att hämta hem...och ändå är Jäger ingen HÅRD hund....
